Om Trolldalen

En av Sveriges längsta rullstensåsar, den 50 mil långa Uppsalaåsen, passerar Växbo. Genom denna mäktiga grusås har vattnet gjort en skärning, varvid Trolldalen med sina branta sluttningar bildades. I dalgångens botten slingrar sig Växboån. Den rinner upp i sjön Öjungen och fallhöjden ner till Växsjön är 104 meter. Det är en betydande fallhöjd som under tidernas lopp utnyttjats till över 30 vattendrivna verk, en stor del av dem i Trolldalen.

I Trolldalen finns en unik samling byggnader bevarade sedan den tid då linet var viktigt för välståndet i Hälsingland. Här finns linklapp och linskäkt, som drivs med vattenhjul samt linbodar och en övernattningsstuga. I Trolldalen finns dessutom linbastu, skvaltkvarn och ett par små stugor. En kombinerad klapp och skäkt är en kopia av en äldre för länge sedan riven byggnad.

Längst upp i Trolldalen finns Nydammen, som anlades som vattenmagasin till driften av den så kallade Storskäkten. Det var en av de första linskäktarna i Trolldalen och den byggdes i början av 1800-talet. Den byggdes i två våningar och det var byggnadens storlek, som gav namnet. I dag används Nydammen framför allt som badplats.

Verksamheter

Från någon gång under andra halvan av 1700-talet och fram till mitten av 1900-talet användes vattnets kraft i Trolldalen framför allt för linberedning. Men vattenkraften i Trolldalen och även högre upp i Växboån har använts till flera olika verksamheter.

Skvaltkvarnar

Fallen Trolldalen användes från 1500-talet och fram till 1700-talet för att mala säd till mjöl i en äldre typ av kvarn som kallas skvaltkvarn. Den har ett liggande vattenhjul med ena kvarnstenen fästad vid det roterande vattenhjulet. Det har funnits ett tiotal skvaltkvarnar i Trolldalen, men de togs ur bruk troligen under 1700-talet då en modernare typ av kvarn togs i bruk.

Linklappar

Ett tiotal linklappar har funnits i Trolldalen. Linklapparna drevs med vattenhjul och gjorde den arbetskrävande bråkningen effektivare och framför allt snabbare. I dag finns endast en linklapp kvar. Efter renoveringen 2023 med byte av axeln och ”huvudet” på klubbnn är den i fullt brukbart skick.

Linskäktar

Ett tiotal linskäktar har funnits i Trolldalen. Den första byggdes under andra halvan av 1700-talet och kallades ”Självhacken”, eftersom den så att säga gjorde arbetet själv. Den byggdes efter prosten Bromans anvisningar. Skäktsvärmarna i linskäkten ersatte det tröttsamma och tidskrävande arbetet att skäkta linet för hand.

i dag finns endast en linskäkt med tre skäktsvärmar kvar i Trolldalen. Den renoverades 2023 då axeln från vattenhjulet byttes ut. Den är därmed i fullt brukbart skick.

Ullspinneri

På 1860-talet uppfördes Växbo ullspinneri. I spinneriet fanns två spinnstolar, kardmaskin och haspel. Byggnaden som var i två våningar innehöll en diversehandel på bottenvåningen. Företagets ledare var Anders Gustaf Pettersson från Norrköping. Ett ångbadhus med dusch  från en vattenränna byggdes också, vilket sköttes av Petterssons hustru.

Såg- och lådfabrik

Spinneriet såldes 1904 och maskinerna flyttades till Dalarna. Den nye ägaren, Arne Eriksson, inredde byggnaden till såg- och lådfabrik. Denna fabrik totalförstördes vid en eldsvåda 1909.

Skidtillverkning

Omkring år 1915 byggde den kända skidkungen Anders Persson en fabrik för tillverkning av skidor på platsen. En cirka 50 m lång tub byggdes från Nydammen ner till fabriken för att garantera jämn vattentillförsel.

Fabriken, som sysselsatte ett 20-tal arbetare, hade bland annat stora leveranser av militärskidor. År 1923 förstördes även denna fabrik av en eldsvåda. tuben revs på 1930-talet

Kvarn

En mindre kvarn, den så kallade Torslundskvarnen, var i bruk under 1800-talet.

Bostäder

Ett bostadshus med förstuga samt två rum och kök byggdes väster om spinneriet. Några år senare uppfördes ytterligare ett bostadshus i vinkel mot det förra. Vid anläggningen fanns även ett magasin och en mindre ladugårdsbyggnad.

Endast ett källarvalv finns nu kvar från denna tid. Ett härbre har om- och tillbyggts till en övernattningsstuga, som nu står uppställd på samma grund som spinneriets maskinrum.

Till kvarnen hörde en bostad för mjölnaren. Det enda som finns kvar av detta är en stenlagd källare med tak.

Andra verksamheter

Längre upp utefter Växboån har det funnits snickerifabriker, en trösklada samt ett kraftverk som försåg hela byn med elektricitet.

Byggnader

Trion

På denna plats har tre linberedningsverk funnits, gemensamt kallade Trion. Det som bevarades längst revs i början av 1950-talet sedan taket störtat in under en snötung vinter. Det var en skäkt med tre svärmar, som tillhörde Vallingården i Växbo.

Linklapp

Linklapp, förvaringsbodar för lin, en lada samt övernattningsstuga med eldstad finns samlade. Dessa bevarade byggnader har tillhört bybor från Höle i grannsocknen Rengsjö, som inte hade tillgång till vattenkraft inom sin by. På andra sidan ån  och mitt emot linklappen har det funnits en linskäkt, som revs i början av 1900-talet. Även ett stall är rivet liksom ett par linbodar.

Linskäkt

Linskäkten med  tre skäktsvärmar ( från början fyra svärmar) hör också till de så kallade Rengsjöskäktarna. Strax nedanför skäkten fanns en klapp, vars klubba senare byttes ut mot så kallade stötar, varför den fick namnet stötarna. Här stod även några linbodar. Vid sekelskiftet 1900 revs skäkten och ersattes 1904 med den byggnad som ännu finns kvar. Linbodarna revs också och i stället uppfördes ett stort magasin för linets förvaring. Detta revs på 1920-talet En övernattningsstuga byggdes också. Alla tre byggnaderna byggdes av spåntade bräder, under det att de äldre byggnaderna var timrade.

Självhacken

Trolldalens äldsta linberedningsverk, ”Självhacken” byggdes någon gång under senare delen av 1700-talet Den revs 1867 och byggdes upp på nytt. Även nya Självhacken skattade åt förgängelsen under början av 1920-talet.

Remskäkten

Remskäkten var en byggnad i två våningar. Namnet kom av att man bytt ut de gamla grova kuggväxlarna för kraftöverföring från vattenhjulet mot remskivor och remmar. På grund av ålderdomssvaghet störtade Remskäkten samman 1937.

Thorslundskvarnen

Thorslundskvarnen var en mindre kvarn, men modernare i drift än de gamla skvaltkvarnarna. Den utnyttjade samma vattenfall som Remskäkten. Till kvarenen hörde en bostad för mjölnaren. I dag finns endast ett källarvalv till en jordkällare kvar.

Trollebo, ullspinneri, såg- och lådfabrik, skidfabrik

Trollebo är ett härbre, som står på samma grund som ullspinneriets maskinrum. På samma plats som ullspinneriet fanns det senare en såg- och lådfabrik och därefter en skidfabrik.

Mitt emot ullspinneriet anlades en mangårdsbyggnad. Senare byggdes ytterligare ett bostadshus. Det enda som är bevarat är ett källarval som hörde till jordkällaren.

Storskäkten

Vid Nydammen uppfördes under 1800-talets början en byggnad i två våningar med två klappklubbor på nedre botten och fyra skäktsvärmar i övre våningen. På grund av byggnadens storlek fick den namnet ”Storskäkten”. Nydammen anlades som vattenmagasin för Storskäkten och kom senare att nyttjas av ullspinneriet, såg- och lådfabriken samt skidfabriken.